Vi vill börja med att tacka alla er läsare! Augusti har blivit en månad som skjutit iväg som en raket. Mycket glädjande indeed.

De senaste två torsdagarna har vi framförallt låtit Tim Keller komma till tals. Senaste torsdagsinlägget berörde det som på teologiska kallas försoningen. Då vikten av detta ämne inte kan överskattas så kommer det krävas (minst) ytterligare ett inlägg. Denna torsdag ska vi låta en man vid namn Carl Olof Rosenius komma till tals. Han var en lekmannapredikant i Sverige på 1800-talet och kom att bli av de mest inflytelserika väckelseledarna i 1800-talets Sverige. Han grundade både den kyrka och den rörelse som Clas är medlem i och Kristian innan hans flytt från Stockholm. Vi ska i detta inlägg använda oss en bok som heter "Syndens dagliga plåga". En titel vi är väl medvetna låter lika kul som ett slag mot ansiktet. Fast det är enligt Clas en av de bästa kristna böckerna som skrivits. Så här står det på baksidan av boken:

"Få kan som Rosenius avslöja våra självcentrerade och svekfulla hjärtan. Man han har också fått uppleva hur hjärtat kan fyllas med glädje och frid. Genom hela undervisningen går en evangelisk ton av trosvisshet"

Vid slutet av detta inlägg hoppas vi ha förmedlat det och även förklarat vad evangelisk ton av trossvishet innbär. Rosenius är ju död (eller snarare hemförlovad) så därför kan vi inte lägga upp en youtube-klipp där han presenterar sig själv. Vad vi kan göra är att länka till en låt han skrivit åtminstonde några verser till.

Rosenius är helt på det klara med att vår synd är något som sitter djupt inom oss. Det är verkligen inte bara något yttre.

"Man glömmer alltså Guds vilja och bud och ser bara på gärningen som sådan. På det sättet kan man leva i den mest förfärliga inre synd utan att bekymra sig, bara man i yttre meningen är fläckfri. Så gjorde fariséerna. Och så gör alla människor av naturen." - Carl Olof Rosenius

Fariséerna är nog en grupp vars namn är välbekant även i en post-kristen kultur som våran. Jesus tar i flera omgångar lagens bud och drar de till sin spets. Äktenskapsbrytande kopplar han till lustfyllda tankar och mord till hatiskhet. Frågan blir då såklart, vem kan då klara sig?! Ingen, är svaret. Sedan vi vände Gud ryggen har vi gått på lögnen att vi kan vara oberoende av Honom. En enorm klyfta skapades mellan Gud och människan. Rosenius poängterar att där det tidigare rådde förtroendefull gemenskap så flyr nu människan för Guds röst. Det är dock så att Gud söker upp människan efter hon fallit och kommer då ge ett löfte om att ställa allt till rätta.

"Det som beskrivits här säger mig att Guds kärlek är helt och hållet gratis. Den är en uppsökande kärlek som alltid förekommer oss och som inte beror på något hos oss." - Carl Olof Rosenius

Bibeln berättar att människan ägnar sig åt den klassiska skylla ifrån sig leken och när de klandrar varandra klandrar de faktiskt Gud. Fientligheten mot Gud har alltså lett oss till istället tacka den som gett oss allt så ger vi Honom skulden för vad vi gjort. Rosenius citerar bibeln när han nämner att syndens lön är döden men att Gud i  sin bärmhärighet funnit en väg att låta sin rättvisa bli tillfredsställd. Men är inte allt detta ålderdomligt språk?

"Den som inte vill tro att det är så illa ställt, kan ju försöka att en enda dag till punkt och pricka hålla Guds bud." - Carl Olof Rosenius

Som nämndes ovan inkluderar det även budens ande maningen och inte bara den yttre handlingen. Detta borde leda oss till den punkt där vi släpper lögnen att vi kan rädda oss själva. Vi är körda i oss själva. Vi kan inte ens klara av något så grundläggande som att frukta och älska Gud.

"Synden hör intimt samman med Guds vrede. Alla människors tårar och blod kan inte utplåna den. Synd är en skuld - en så gränslös skuld att det är en stor nåd att ingen på en gång får se alla sina synder." - Carl Olof Rosenius

Rosenius skrädder inte sina ord i sin bok när han säger att det är ute med oss. Vad är då evangelisk trovishet? Jo, det är just underbara att Jesu utgjutna blod är mer än tillräckligt för vår skuld. Men när vi är så förfallna hur kan vi då komma inför en alltigenom god Gud? Nog skulle det krävas att man städar upp sig själv lite först?

"Man kan väl inte komma till nådens tron i ett så eländigt tillstånd? Man kan väl inte komma förrän man klarat av sina synder? Jo, det är just det man kan! Enligt Skriftens entydiga vittnesbörd är nådens tron till just för sådana olyckliga och förlorade syndare som inte själva kan göra sig fria från syndens band. Där kan de först få nåd och bärmhärtighet och sedan kraft till ett heligt liv. Kristus har inte kommit för de rättfärdigas skull utan för syndares skull och han gör den ogudaktige rättfärdig (Rom 4:5)" - Carl Olof Rosenius

Detta kära läsare är goda nyheter! Det finns ingen skam i att be om sina syndares förlåtelse och den som oroar sig över sin synd och därför söker sig till Kristus är en kristen. Detta ger en helt ny livsinriktning, kraft till heligt liv som Rosenius formulerade det. Det blir ett liv av förvandling men också ett av en dubbelhet när man känner av sin synd. 

"Det är sant att vi i Adam fallit i synd och befinner oss under Guds dom. Det är också sant att vi är så grundligt fördärvade att hela vår natur utgör en outömlig giftkälla. Men det är lika sant att Gud utgav sin ende Son till att försona all vår synd och att denna försoning gäller för all evighet. Därför är det sant att vi mitt under vår naturs ondska är - i Kristus - rena, rättfärdiga och välbehagliga inför Gud." - Carl Olof Rosenius

I stycket ovan finns det ett väldigt viktigt "men". Det "mennet" sammanfattar vad evangelisk trovishet innebär. Trots den jag är i mig själv så räknas jag som välbehaglig inför Gud. Jag är frikänd i Hans dom. Jag har blivit adopterad till att bli Hans barn. Allt det som skiljer mig från Honom har han rivit bort. Han har gett mig löfte om en uppståndelse till ett nytt liv i en upprättad skapelse. Tills dess har jag löfte att Han ska vara med alla dagar och de verk Han påbörjat i mig ska Han också slutföra. Allt detta på grund av  och genom Jesus och hans verk på korset. DÄRFÖR kära läsare är vi angelägna om att Jesus ska vara i fokus.

Två Tummar genom Clas
//Jönsson utan Svensson

 

Kristian (den andra tummen)

30 augusti 2013 10:02

Väl talat broder! Ett oerhört uppbyggligt inlägg! Man blir glad av detta budskap, evangeliet är sannerligen det glada budskapet!

http://tvatummar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regi: John IrwinManus: Gary M. Devore och Norman WexlerI rollerna: Arnold Schwarzenegger, Kathryn Harrold, Darren McGavin, Sam Wanamaker m.fl. Arnold berättade i en intervju till filmen att han fick chansen att bära moderna och fina kläder. Tidi...

Regi: Willard Huyck. I rollerna: Lea Thompson, Tim Robbins, Jeffery Jones, Ed Gale, m.fl. Howard the Duck är otroligt nog en Marvel-serie. Den här filmen var den allra första Marvel-filmatiseringen. Den är den sista filmen som regissören Willar...

Regi: Rodrigo Cortés Manus: Chris Sparling I rollerna: Ryan Reynolds och resten är endast röstskådisar Trivia: Filmen spelades in i kronologisk ordning under 17 dagar i en studio i Barcelona.   Synops Ryan Reynolds spelar lastbilschauf...

Regi: Mark Forster. Manus: Matthew Michael Carnahan m.fl. & Max Brooks (bokförfattaren)I rollerna: Brad Pitt, Mireille Enos, Daniella Kertesz m.fl.Trivia: Författaren Max Brooks har offentligt sagt att filmen inte har så mycket med boken att göra ...

Regi: Robert Zemeckis
Manus: Robert Zemeckis, Bob Gale I rollerna: Michael J Fox, Lea Thompson, Christopher Lloyd med flera Trivia: Detta är första filmen i en trilogi men Christopher Lloyd (Doc Brown) ville göra en fjärde där de åker till a...