Två Tummar

Direktlänk till inlägg 3 juni 2012

Mississippi burning (1988)


Regi: Alan Parker. Manus: Chris Gerolmo. I rollerna: Gene Hackman, Willem Dafoe och Frances McDormand.


Synops

Detta är den första verklighetsbaserade filmen på vår blogg. Den svenska titeln var Mississippi brinner när den gick på bio i Sverige, och handlar om en avgörande händelse i amerikanska medborgarrättsrörelsen. Tre killar, som skulle hjälpa svarta att rösta i en småstad i Södern, försvinner. De två FBI - agenterna som skickas ner för att undersöka spelas av Gene Hackman och Willem Dafoe. Filmen följer deras utredning som blir kantad av svårigheter och motstånd. 


Skådespeleri

Både Gene Hackman och Willem Dafoe är på topp. De kör en vanligt förekommande "good cop- bad cop" rutin och den senare rutinen verkar vara mer effektiv. Men vi pratar inte om klyschor här eftersom Dafoe i början av filmen är mer av en regelryttare som vill göra allt enligt boken men sedan börjar ta i med hårdhandskarna. De två har helt olika tillvägagångssätt när det gäller utredningsarbete. Kort sagt gör de båda ett bra jobb. De som spelar skurkarna gör också ett fint jobb. Speciellt Brad Dourif som vicesheriffen, som är ett allmänt rasistiskt svin. En roll som är svår att spela trovärdigt, men Brad leverar. Vi kan konstatera att det egentligen inte finns någon dålig skådespelarprestation i filmen. Det kan nog vara det viktiga ämnet som engagerar.


Regi

Tempot är snabbt men utan att ämnet trivialiseras. Speciellt mot slutet blir det extra spännande, som det ska vara. Filmmakarna har troligen tagit lite friheter här och var när det gäller agenternas tillvägagångssätt men vi kan ana en autenticitet. Filmen har överlag en allvarlig stämning och så fort något hemskt händer spelas ett speciellt tema i filmmusiken med slagverk och skrämmande syntar. Manuset lyckas kommunicera känslor väldigt bra; utsatthet, hopplöshet, rädsla, vrede och hopp. Filmen lyckas alltså inspirera men inte på ett peppande coaching sätt utan med en djupare beröring. Den visar på människans djupa ondska men också på hopp om förändring. Det stärks av att en stor del av musiken är svart gospel (mer om det under budskap). Den låt som avslutar filmen när eftertexterna kommer har som refräng  "Walk on (by faith)". En subtil uppmaning från filmmakarna att inte glömma vad den handlar om. Sista bilden är en församling av både vita och svarta. Kameran zoomar sen in på en gravsten där det står "never forget".


Foto/scenografi

Det förekommer en hel del mörka nattscener där man inte riktigt ser vad som händer men fantasin gör jobbet åt tittaren. Det är bättre att visa mindre istället, less is more liksom. De scenerna är också mörka på ett annat sätt eftersom de visar mörka gärningar. Nu ska vi inte gå iväg på symbolism här. Ett par snygga vinklar noterades av mig (Kristian) men Clas har nog sett denna ett par fler gånger. Han observerar att kameraarbetet är enkelt, vilket smittar ihop bra med filmens stämmning. Ljussättningen är bra och kommer speciellt till sin rätt i dramatiska scener. Scenografin  känns nära, när det är scener från ett träsk känner man att det verkligen är blött och den starka hettan i södern märker man också av. 
 

Budskap
Vi har redan tagnerat hur filmen tar upp människans djupa ondska men också hur den visar på ett motståndskraftigt hopp. Detta är onekligen filmmakarnas avsikt. Speciellt tydligt är det som tidigare nämts i slutscenen. Det kristna hoppet är sannerligen motståndskraftigt, vilket filmens gospelsånger handlar om. Trots djupa lidanden kan vi blicka fram mot en underbar framtid, Jesus har ju lovat komma tillbaka och sätta allt till rätta. Det finns kraft till att kämpa för det goda, som Dafoes karaktär säger "det finns saker värda att dö för". Hur klyschigt det än låter så är det sant. "Jag håller inte med dig i vad du säger men jag är beredd att dö för din rätt att säga det" sa den franske filosofen Rosseau. Han var förvisso inte kristen men var verkligen något på spåren. Det citat är absolut en grundbult i ett vettigt samhälle och vi kristna bör försvara den rätten. Sett globalt så är kristna en av de mest (om inte den mest) förföljda grupperna så det ligger oss nära. Det visar också att den kristna tron är värd att dö för för hoppet som Jesus ger är sant. 

Nu kanske en del säger att "man är inte KKK kristna?" eller "motiverades inte segreation med bibeln?". Må så vara, vi vill inte gå in i detalj på teologiska frågor. Låt oss dock säga att biblisk motiverad rasism är smörja. Den kristna kyrkan sägs på upprepade tillfällen vara en samling av ALLA folk, stammar och språk. Men hopp är inte filmens enda budskap. Den utmanar också. Dafoe säger mot slutet av filmen "Alla som bevittnar sådana här händelser utan att reagera är lika skyldiga som de som gör det, kanske är vi alla det". En svidande kritik. Vi gör lätt olika frågor svart-vita och pekar finger. Men ibland är vi blinda för vår egen insyltning. John Piper heter en pastor som Clas uppskattar mycket. Piper är uppvuxen i södern. Hans pappa var en god och kärleksfull gudsman som inte skulle vilja skada någon. Men han såg segreation mellan svarta och vita som självklarhet. Detta förmedlar samma utmaning till oss som filmen. Vad i vår kultur och samhälle anammar DU som en självklarhet? Kanske kommer folk om 50 år peka finger åt dig såsom vi lätt gör åt de förr i tiden. Denna film skär alltså rakt mot vårt kronologiska snobberi, vår självrättfärdighet och vår passivitet inför ondska. Vad kan vi då göra? Walk on by faith! (på Jesus Kristus)


Två Tummar UPP för Mississippi Burning!
//Jönsson & Svensson  

ÅTERIGEN: Vi har en Facebook-grupp. Titta in!

 
 
Craxyknas

Craxyknas

4 juni 2012 23:26

Tips: Dela upp texten mer. Det blir jobbigt att läsa så långa stycken särskilt när de är skrivna på en blogg.

http://craxyknas.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar


Regi: John IrwinManus: Gary M. Devore och Norman WexlerI rollerna: Arnold Schwarzenegger, Kathryn Harrold, Darren McGavin, Sam Wanamaker m.fl. Arnold berättade i en intervju till filmen att han fick chansen att bära moderna och fina kläder. Tidi...


Regi: Willard Huyck. I rollerna: Lea Thompson, Tim Robbins, Jeffery Jones, Ed Gale, m.fl. Howard the Duck är otroligt nog en Marvel-serie. Den här filmen var den allra första Marvel-filmatiseringen. Den är den sista filmen som regissören Willar...


Regi: Rodrigo Cortés Manus: Chris Sparling I rollerna: Ryan Reynolds och resten är endast röstskådisar Trivia: Filmen spelades in i kronologisk ordning under 17 dagar i en studio i Barcelona.   Synops Ryan Reynolds spelar lastbilschauf...


Regi: Mark Forster. Manus: Matthew Michael Carnahan m.fl. & Max Brooks (bokförfattaren)I rollerna: Brad Pitt, Mireille Enos, Daniella Kertesz m.fl.Trivia: Författaren Max Brooks har offentligt sagt att filmen inte har så mycket med boken att göra ...


Regi: Robert Zemeckis
Manus: Robert Zemeckis, Bob Gale I rollerna: Michael J Fox, Lea Thompson, Christopher Lloyd med flera Trivia: Detta är första filmen i en trilogi men Christopher Lloyd (Doc Brown) ville göra en fjärde där de åker till a...

Presentation


Denna blogg drivs av två filmtokiga kristna bröder. Vi skriver om populärkultur och hur det kan relatera till den kristna tron. Främst så är våra inlägg att vi tittar på och talar om film.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards