Två Tummar

Alla inlägg den 17 juli 2012


Psycho (1960) regi: Alfred Hitchcock. Manus: Joseph Stefano efter en roman av Robert Bloch. I rollerna: Anthony Perkins, Janet Leigh och Vera Miles m.fl. 


Synops


Sekreteraren Marion Crane kommer över en större summa pengar som hon stjäl från sin arbetsgivare. Hon beger sig ut på flykt, byter bil och gör ett ödesdigert stopp vid Bates Motel. När hon inte dyker upp efter en vecka börjar hennes syster och hennes pojkvän att leta efter henne tillsammans med en privatdetektiv. 

 

Skådespelare


Det finns en fördom om äldre filmer att skådespeleriet är sämre, men Psycho är i en helt egen klass. Anthony Perkins   som motellägaren Norman Bates är den jag (Kristian) minns bäst efter första genomtittandet. Det är inte en film man glömmer i första taget. Clas anser att man känner med alla huvudpersonerna från början, de vinner tittarens sympati, men man inser ganska snart att det är något allvarligt fel med Norman Bates. 


Insatserna är överlag väldigt bra och övertygande, och själva filmen är mer en deckare än en skräckfilm, även om den har vissa element som kan kvala in som skräckfilm. 

 

 

Regi


Det märks att Hitchcock har talang. Storyn är välskriven och känns tät. Efter filmen känner man sig tillfredsställd över att ha sett ett sådant mästerverk. Dialogerna sitter som de ska och bidrar alla till att få filmen att gå frammåt. Ingen av dialogerna eller scenerna känns som onödig utfyllnad. Det stora twisten i sluten utvecklas på ett spännande sätt. När man ser om filmen märker man av subtila hintar om vad som kommer att avslöjas framöver. Psycho har en hög nivå av kuslighet när Marion kommer till motellet och filmen har endast två-tre "jump-scares". Det är bra filmskapande!

 

Foto/Scenografi


Scenografin och fotot är en fröjd för ögat. Hitchcock använder sig mycket av kameravinklar och det är ganska ovanligt i film nuförtiden. Också ljuset skiftar för att ge ledtrådar om det är en hotfull scen eller en "vanlig". Detta är förstås vanligt i film men här görs det konsekvent och effektivt. Det svartvita fotot bidrar till ruggigheten när det regnar, och kontrasterna blir även mer synliga. 


Budskap


Ett snyggt grepp är att Marion i början av filmen har vita kläder på sig men när hon bestämt sig för att sno pengarna har hon svarta kläder på sig. Nedsvartad av sin gärning påbörjas hennes flykt som får fasansfullt slut. Även Norman Bates flyr från hemska gärningar. Han flyr rakt in i ett vansinne med starka psykotiska drag. Detta är ett av mäsklighetens fundamentala problem. Vi flyr. Detta har vi gjort ända sen vi vände Gud ryggen. Bibeln uppmanar oss att göra något helt annat:

"Smaka och se att Herren är god, salig är den människa som flyr till Honom." (Ps. 34:9)


Att Hitchcock är en skicklig historieberättare råder det inget snack om. Anledningen till det är att han är skapad till Guds avbild; Gud, som är den främsta Berättaren. Bibeln är historien om skapelsen, vårt uppror mot Gud och  Hans räddningsplan för oss. Trots vårt uppror får vi fly till Gud. Fly från vårt egna uppror. Han är god och den som tillhör Honom utlovas evigt liv.


"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från   de döda, skall du bli frälst." (Rom. 10:10)

 

Två Tummar upp för Psycho (1960) (fast läskig)

// Jönsson & Svensson 

Presentation


Denna blogg drivs av två filmtokiga kristna bröder. Vi skriver om populärkultur och hur det kan relatera till den kristna tron. Främst så är våra inlägg att vi tittar på och talar om film.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards