Regi: James Mangold. Manus: Johnny Cash, Gil Dennis och James Mangold. I rollerna: Joaquin Phoenix, Reese Witherspoon, Ginnifer Goodwin, med flera.

Nu tar vi oss an Walk the Line, som bygger på Johnny Cash självbiografi Man in Black. En väldigt häftigt detalj är att det är skådisarna som står för sjungandet! Det tog fyra år för producenterna att säkra rättigheterna till Cash bok, och sen tog det fyra år till att få filmen gjord. Filmen visades på Folsom Prison 28 år efter Cash legendariska spelning där. Cash godkände att Joaquin Phoenix spelade honom, och June Carter Cash gav grönt ljus till att Witherspoon skulle spela henne. Förbered er på ett citatspäckat inlägg.

Synops 

Filmen bygger som sagt på Cash självbiografi, och följer honom från barndomen till genombrottet som countrysångare. Den fortsätter med att berätta om hans stormiga liv och vägen ut ur missbruk och förtvivlan.

Skådespeleri

Joaquin Phoenix lyckas göra Johnny Cash trovärdig. Han gör rollen mångdimensionell och har har en plågad blick som om han har tunga bördor. Detta är enastående att klara av, för det är en svår roll och Phoenix gör ett fantastiskt jobb med att porträttera Cash som olycklig och brusten musiker. Att turnera på 50-talet var absolut inte lättare än det är idag. Han oscarnominerades för sin insats men fick den tyvärr inte.  Reese Witherspoon som June Carter blev däremot oscarsbelönad. Fullkomligt välförtjänt! Hon dominerar när scenerna som hon är med i. Hon leverar rollen med liv, energi och charm. Hon har verkligen gått in för att spela June och lyckas!

Alla andra skådisar då? Ingen gör en dålig insats. Ginnifer Goodwin som Vivian (Cash första fru) gör ett bra jobb som hustrun som blir förbisedd och hjärtekrossad. Hon drabbas av sin makes inre kaos och hennes respons gör hans tillvaro värre. Hon spelar ut bitterhet och besvikelse så att det blir trovärdigt. Robert Patrick spelar Cash pappa som kanske svartmålas mer än vad verkligheten var. Porträtterandet görs dock riktigt bra. Angående Junes föräldrar skriver Cash så här i sin självbiografi:

"De var godsinta kristna människor, toleranta och vänliga. De var mycket viktiga för min överlevnad och mitt tillfrisknande från de värsta åren av mitt liv." -Johnny Cash Självbiografin

Framkommer detta av Sandra Ellis Lafferty och Dan Beene skådespelade? Om det gör! Sandra utsrålar moderlig ömhet och vishet. Dan utstrålar trygghet och beskydd. Man blir rörd av insatsen då de kör bort knarklagaren från Cash hus. De har inte mycket screentime men den tid de har fyller de ut maximalt!

Foto/Scenografi

Man kan notera att filmteamet använt handhållna kameror vid scenerna där Cash framträder, för att inte ge en glamorös bild av turnélivet. Kameran går obehagligt nära och man ser hur svettig Cash är och hur han stirrar på publiken eller de övriga bandmedlemmarna. Man får en fin 50- och 60-talskänsla tack vare kläder och fordon, och även frisyrer och rekvisita, som tvättfat och möbler. Det märks att man har lagt ner mycket jobb på att få det tidstroget och det syns väl också. Man kan inte undgå att bli berörd av den här filmen, den är oerhört bra. 

Regi

I starten av filmen kan den upplevas hoppig och nästan snabbspolande. Vidare förenklar filmen stundtals Cash liv. Den hoppar nästan över hans omvändelse som ägde rum vid ett självmordsförsök. En rätt stor sak att hoppa över. Det som dock kommit med har gjorts riktigt bra. Replikerna är välskrivna och har man läst självbiografin kan man se vad som inspirerat visa repliker och scener. Walk the line lyckas verkligen kommunicera känslor med råge. De känslorna som kommuniceras resonerar väl med innehållet i boken. Så på det sättet är det en bra filmatisering.

Budskap

Clas har lyssnat på en undervisning om filmen som tar upp att Cash liv har blivit Hollywoodiserat i filmen. Med detta menar vi att lösningen på Cash liv sägs vara: få ett bra självförtroende och rätt tjej så kommer dina problem att lösas. Den kommentaren om filmen må vara sann till viss del. Ändock framkommer det hur avgörande kristna tron blev för Cash. Både i hans tillfrisknande och livsgärning. När Cash har krachat totalt så säger han att han är ingenting. I hans självbiografi skriver han:

"Jag hade ingen lust att se en morgon till. Jag hade slösat bort mitt liv. Jag hade glidit så långt från Gud och varje stabiliserande kraft i mitt liv att jag kände att det inte fanns något hopp för mig."

Det var i denna situation Cash beslöt sig för att ta sitt liv genom att gå vilse i Nickajackgrottan. Ett massivt grottsystem som krävt många liv. Grottorna skulle dessutom snart fyllas med vatten. Cash fortsätter:

"Den absoluta frånvaron av ljus var passande, eftersom jag vid det tillfället befann mig längre ifrån Gud än jag någonsin gjort. Mitt seperation från Honom, som var den djupaste och mest förödande av de olika sorters ensamhet jag kännt under mitt liv, verkade till slut vara fullständig."

Det är vid denna tidpunkt som det vänder för Cash. Det var inga övernaturliga ljus eller uppenbarelser bara en insikt att det inte var upp till honom att besluta är hans liv skulle ta slut. Hans liv tillhörde Gud. Cash börjar gå dit näsan pekar och vinddraget drar. Han hittar ut! Där stod hans mor och June med korg mat. Modern som varit i Kalifornien hade känt att något var fel och att hon var tvungen att söka upp Cash.

"När vi körde tillbaka till Nashville berättade jag för min mor att Gud hade räddat mig från självmord. Jag berättade att jag var redo att överlämna mig till Honom och att göra vad som än krävdes för att komma bort från drogerna. Jag ljög inte."

Cash liv blev inte spikrakt efter detta men något nytt hade hänt. Hans liv fick en annan inriktigt. När han tillfrisknat så fick även hans karriar en annan riktning. Han turnérade på fängelser och skrev sånger om sociala orättvisor. Han deltog även som musiker på evangelisten Billy Grahams kampanjer. 

"Gud har gjort mer än att bara tala till mig. Han hade avslöjat sin vilja för mig genom andra människor, familj och vänner. Den största lyckan i mitt liv var att jag inte längre kände mig separerad från Honom. Nu är Han min rådgivare, min klippa att stå på."

Vi skulle kunna stanna här men vi känner oss inte klara. Vi vill kommentera en anledning till Cash popularitet. Hur unga och gamla kan uppskatta hans musik. Hur hårda fångar kunde beröras av hans musik även om han själv aldrig suttit av ett fängelsestraff. Vi kan sammanfatta det med två ord. Genuinitet och äkthet. 

"Or... would you sing somethin' different. Somethin' real. Somethin' *you* felt. Cause I'm telling you right now, that's the kind of song people want to hear. That's the kind of song that truly saves people. It ain't got nothin to do with believin' in God, Mr. Cash. It has to do with believin' in yourself" - Sam Phillips

Detta citat ger uttryck för den hollywoodism vi nämnde ovan och är diskutabelt. Fast det sätter fingret på något viktigt. Hur ofta blir inte kristna anklagade för att vara falska hycklar som inte känner till verkligheten? Istället för att känna in det verkliga lidande folk kan ha tar vi på en falsk glättig Jesus-mask och säger: "Allt är väl, gå i frid, ha tro så löser det sig". Fast så ska det inte vara! Att sätta på en falsk glättig mask är att bryta det nionde budet att inte ljuga. Dessutom är det falsk teologi att säga att stor tro är lika med ett liv utan lidande.

Aposteln Paulus (som Cash förövrigt skrev en bok om - the man in white) levde ett stormigt liv med fängelsevistelser, misshandel, skeppsbrott, övergivenhet och martyrdöd. Ändå skriver han ett brev om att glädja sig! (Filipperbrevet) Vad innebär det? Mitt i all storm så finns ett evigt hopp att fästa sig vid. Nämnligen tillhör du Jesus kan inte ens döden skilja dig från Honom.

När Cash i filmen säger att han inte är något får han ett svar från June. Det vill vi avsluta med som en hälsning till er läsare. Det är en oerhört viktigt sanning att ta till sig:

"You are not nothing!" -June Carter

Två svartklädda Tummar upp för Walk The Line!

//Jönsson & Svensson 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regi: John IrwinManus: Gary M. Devore och Norman WexlerI rollerna: Arnold Schwarzenegger, Kathryn Harrold, Darren McGavin, Sam Wanamaker m.fl. Arnold berättade i en intervju till filmen att han fick chansen att bära moderna och fina kläder. Tidi...

Regi: Willard Huyck. I rollerna: Lea Thompson, Tim Robbins, Jeffery Jones, Ed Gale, m.fl. Howard the Duck är otroligt nog en Marvel-serie. Den här filmen var den allra första Marvel-filmatiseringen. Den är den sista filmen som regissören Willar...

Regi: Rodrigo Cortés Manus: Chris Sparling I rollerna: Ryan Reynolds och resten är endast röstskådisar Trivia: Filmen spelades in i kronologisk ordning under 17 dagar i en studio i Barcelona.   Synops Ryan Reynolds spelar lastbilschauf...

Regi: Mark Forster. Manus: Matthew Michael Carnahan m.fl. & Max Brooks (bokförfattaren)I rollerna: Brad Pitt, Mireille Enos, Daniella Kertesz m.fl.Trivia: Författaren Max Brooks har offentligt sagt att filmen inte har så mycket med boken att göra ...

Regi: Robert Zemeckis
Manus: Robert Zemeckis, Bob Gale I rollerna: Michael J Fox, Lea Thompson, Christopher Lloyd med flera Trivia: Detta är första filmen i en trilogi men Christopher Lloyd (Doc Brown) ville göra en fjärde där de åker till a...